Den här webbplatsen har begränsat stöd för din webbläsare. Vi rekommenderar att du byter till Edge, Chrome, Safari eller Firefox.

Fri frakt inom Sverige

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få 10% på din första order

Vårens fem bästa skotska single malt whisky – av Alexander Wiberg

Vårens fem bästa skotska single malt whisky – av Alexander Wiberg

​Vilken rubriksättning! I klass med Aftonbladets nuvarande. Horribel, d.v.s. Nåväl, sedan jag flyttade till Kungsholmen och Fridhemsplan har jag handlat på Hugo. Jag har sedan dess haft som målsättning att hålla en whiskyprovning med gänget i butiken för att få dem att förstå dryckens storhet.

Det är inte det att de inte tycker om det, det är mer att de inte tycks förstå att whisky är så mycket mer än den där drycken som råkade stå framför ögonen på dem.Det har nu gått åtta år sedan flytten. Ingen whiskyprovning har hållits och jag tvivlar fortfarande på att de förstår dryckens storhet. Jag tvivlar dock inte på att de tar sig en jävel om den står framför ögonen på dem. Utanför arbetstid det vill säga. Tror jag.

Med det sagt så presenteras här Systembolagets fem bästa whiskysorter för våren. Eftersom beställningssortimentet för tillfället ligger nere p.g.a. pandemin så är kriteriet att de fem sorterna skall finnas på i stort sett alla Systembolag. Så det är som Bengt Frithiofsson säger: det är bara att köpa! Och ja, just det, med de här fem sorterna hemma så täcker du ett stort smakspektrum. En för varje vardagkväll.

AnCnoc 12 år – ingen rökighet Speyside, Skottland, 40% ABV 379:-

Det här är egentligen en liten skräll. Jag förstår att ni inte förstår det, men låt mig förklara: whisky gör sig som allra bäst med 46% alkohol och uppåt. Varför då? Jo, för att whisky med den styrkan aldrig är kylfiltrerad. Kylfiltrering innebär helt enkelt att whiskyn kyls ner innan buteljering och ett filter tillsätts, ett filter som fångar upp oljor och estrar. Dessa oljor och estrar bidrar lite grann till känslan i gommen, och en whisky som är kylfiltrerad blir liksom lite tunnare.

Dessutom så smakar motsägelsefullt nog whisky vid 40% mer alkohol än en whisky med 46% och uppåt. Det blir för tunt i många fall. Men inte i AnCnoc 12 år. Det är en utmärkt nybörjar- och bjudwhisky som verkligen skriker vår med smaker av svensk fruktträdgård, lite gräs och citrus.

Oban 14 år – minimal rökighet Highlands, Skottland 43% ABV 579:-

Kära gamla Oban, jag vet inte hur många flaskor vi tömt. När jag började samla på whisky runt 2006 så minns jag dragningskraften i den vackra flaskan, en flaska som ser likadan ut nu som då. Det är för mig sen vår och tidig sommar. Det är västkusten. Det är lite salt, lite apelsin, lite choklad, lite ingefära, lite örter, lite blommor och lite honung. En blandning av sött och salt, helt enkelt. En stilig whisky, inget mirakulöst, men stiligt.

Highland Park 12 år – lätt rökighet Islands, Skottland 40% ABV 399:-

Något har hänt. Jag har alltid varit en stor förespråkare av den 18-åriga (som är i stort sett den enda whisky som är bättre prissatt i Sverige än utomlands, om ni vill veta varför, ring mig) men nuförtiden uppskattar jag den 12-åriga mer. Den känns renare och mindre pretentiös. Det blir så när man hänger på Biljardpalatset på Sankt Eriksgatan. Som destillat betraktat så är HP med i den gyllene, mineraliska kvartetten enligt mig (Springbank, Ben Nevis, Clynelish och HP) och den 12-åriga är just det, mer mineralisk än den 18-åriga. Men där finns som ofta i HP honung, ljung och apelsin. Choklad och angenäm rök. En whisky för april.

Talisker 10 år– rökig Islands, Skottland 45,8% ABV 449:-

Tioårig Talisker borde vara slutsåld på Bolaget varje dag. Den är som någon som gömmer sig mitt i det öppna. Jag håller den tillsammans med Lagavulin 16 som den allra bästa standardwhiskyn (d.v.s. ett destilleris mest klassiska utgåva och som dessutom är vanligt förekommande i en bar). Kvaliteten har varit densamma under alla mina år som entusiast, och även om jag inte är lika förtjust i rökig whisky som ickerökig så är Talisker så välbalanserad och inte lika hårt rökig som till exempel Ardbeg, Laphroaig eller ovan nämnda Lagavulin. Med sin stiltypiska pepprighet och sälta tillsammans med sötman från destillatet blir det en sällsam kyss som aldrig tycks tona ut (trams, jag vet). Citron. Hav. Det är så rent. Det är så bra. Och det är ju nästan 46% (som att jag märker någon skillnad på 0,2%). Stark köpvarning.

Ardbeg 10 år – mycket rökig Islay, Skottland 46% 509:-

Två paradoxer här: bara en whisky med 46% är med på listan, och Lagavulin som jag betraktar som en de allra främsta standardsorterna tas inte med. Om jag får motivera den första paradoxen så beror det på att de flesta whiskysorter på Bolagets standardhylla inte är 46% eller uppåt. För att besvara den andra så är Lagavulin inte så mycket än vårwhisky som en höst- och vinterwhisky. Ardbeg har mer vårkaraktär. Det är renare, mer vårbrasa, mer friskhet. Det är en vacker jävla whisky och har så alltid varit. Älskad av samlare, älskad av konnässörer. Den 10-åriga är fundamentet som visar att när Ardbeg inte spexar så blir det alltid bra: det är maltigt, rökigt, lite hö, kanske ostron, kanske tång. Det är citronskal. Det är grillen på våren. Det är bra.

Varukorg

Inga fler produkter finns att köpa